Blå himmel igen

Det regnade en stund i går kväll men idag skiner solen igen från en klarblå himmel. Det är den ganska sällan. Oftast är det disigt. Jag tror att det beror på luftföroreningar men det tror inte den svenske ambassadören här i Sofia. Han tror istället att det beror på att staden ligger så högt, 545 m ö h för att vara exakt. Det kanske finns någon med mer kännedom om sådana här spörsmål som kan upplysa mig om vem som rätt.



Nu när löven fallit från träden har jag lite mer utsikt från mina fönster, fast berget såg jag även tidigare när jag tittade åt rätt håll. Det är Vitosha vars högsta topp är 2290 m. Det är dock inte den topp som jag ser från min lägenhet. På kvällsbilden ser man också en bit av mitt vardagsrum med lägenhetens mest krävande innevånare näst mig, en två meter hög benjaminfikus.

National palace of culture

I en park inte långt från där jag bor ligger detta ganska fula kulturhus med det ståtliga namnet. Nu har fontänerna sluta spruta och de röda blommorna är bortrivna och ersatta med någon sorts bladväxter, planterade i snörräta rader för någon månad sedan. Först gick det parkarbetare och rensade ogräs bland de röda blommorna, vilket jag kan tycka var lite slöseri på arbetskraft. Någon vecka senare kom nämligen andra parkarbetare och rev upp alla växter och körde runt med jordfräs, för att slutligen plantera nya växter. Det är nog inte stort mer än en månad sedan jag noterade att man planterade nya penséer i flera rabatter och de blommar fortfarande.

I National palace of culture, NDK till vardags, finns stora konsertsalar som jag hoppas att jag snart ska få anledning att besöka. Simpel Minds ska t ex spela här snart. Här visas även film på jättelika filmdukar, bl a Mamma Mu och Kråkan. Kulturhuset fungerar också ungefär som Svenska mässan. Nu har det i en dryg veckas tid varit en jättelik, årlig återkommande marknad med bulgariskproducerade varor. Det visade sig vara mest moderna kläder och skor. Det är inte klokt vad mycket kläder det produceras här. Endast några få utställare med lite mer traditionella varor fanns med, vilket gjorde mig lite besviken. Men Sofiaborna strömmar till i massor. Vid vissa utställare är det mycket trångt och det är inte helt lätt att få handla.

Jag passerar ofta kulturhuset på väg till och från universitetet. En gång i månaden måste jag också gå in till ett kontor i bottenvåningen och betala min TV-, telefon- och interneträkning. Här får man inga fakturor i brevlådan utan man man måste gå till försäljningskontoret och betala. Det gäller samma sak med mobiltelefonen. Efter att ha fått ett sms på bulgariska som talar om hur mycket jag ringt/ messat för, får jag gå till en butik och betala. Det är tur att vi i alla fall har samma sorts siffror.

Vernissage

Nu har jag varit på mitt första vernissage här i Sofia. Det var en mycket känd bulgarisk skulptör, som heter Emil Popov och vars bronsskulpturer finns i flera av stadens parker, som öppnade en utställning med framförallt porträtt (säger vi så i Sverige också när det handlar om skulpturer?) av bl a stora bulgariska författare.

Om du vill se mer av hans konst eller läsa mer om utställningen kan du besöka hans egen hemsida på adressen

http://krugplus.com/artists.php?id=55

Jag upptäckte att flera av de skulpturer jag fotograferat fanns med på hemsidan så där kan ni även läsa er till vilka personer de två nedersta skulpturerna föreställer :) Den översta föreställer hans mormor och nästa, den i marmor (?) hans hustru. Visst har jag blivit duktig på bulgariska! Nej, jag har inte lyckats läsa mig till det. Det var Emil Popovs brorson som berättade det för mig. Och Emil Popovs brorson kan flera meningar på svenska, t ex "Siv röker inte pipa" eftersom han har en flickvän som läser svenska på universitetet.

Jag läste i GP i morse att det är svårt att hitta berlinmuren i Berlin. Det är lite svårt här också för jag hade gått förbi den ett antal gånger innan jag la märke till den, men den finns. Skänkt av det tyska folket enligt texterna, som för ovanlighetens skull finns på något annat språk än Bulgariska. Kanske ångrar de sig nu? Om klottret och försöken att dölja det ingick i leveransen eller om det är av senare datum framgår dock inte av texten.

En del träd är som synes fortfarande gröna här. De flesta uteserveringar har dock packat ihop för i år men en del restauranger har kvar sina utomhusbord. På ett ställe satt idag en man i shorts och t-shirt. Termometern visade visserligen på 16 grader i skuggan och det var lite svettigt att promenera i solskenet men riktigt så lättklädd, så här års, hör nog inte till vanligheterna ens bland bulgarer.

Jag kunde naturligvis inte motstå frestelsen att slå mig ner på en uteservering i det fina vädret. Då blev jag för första gången tvingad att försöka välja från en meny enbart på bulgariska. Det gick faktiskt över förväntan. I mycket som var obegripligt för att jag inte visste vad orden betydde, lyckades jag urskilja orden bacon och potatis. Det borde vara riskfritt. Det visade sig vara mer än det. Ovanpå en bädd av klyftpotatis låg vad vi kanske skulle kalla kassler, toppat med ost och sedan gratinerat i ugn. Det kan jag tänka mig att äta fler gånger.

Graffiti och klotter

Graffiti är visst populärt överallt. Här får inte ens statyer, skulpturer eller gamla fina hus vara ifred. Tyvärr är det sällan lika välgjort som på den övre bilden. Där är det snarare huset och en och annan klottrare som förstört graffitin. Klottrar gör man även på universitetets väggar. Här är ett exempel från trappan på väg upp till lektionssalarna för skandinaviska språk och engelska. Det är bara att hoppas att det här inlägget inte skrivits av någon som studerar engelska.