fredag 29 oktober 2010

Fiender i Bulgarien





Mina absolut värsta fiender i Bulgarien är toaletterna. Bilden visar den toalett jag vanligtvis begagnar mig av när jag är på arbetet, eftersom den ligger på samma våningsplan som mitt arbetsrum.

Toaletterna är av varierande standard på de olika våningarna i universitetsbyggnaden, men det finns stora brister på vilket våningsplan man än befinner sig. Där inredningen är någorlunda komplett går dörrarna inte att låsa. Och komplett inredning i Bulgarien innebär inte att det finns toalettpapper, tvål och handdukspapper. Det innebär sittring och en dörr utan hål i. Toapappret, som man alltså får medföra själv, slänger man i en papperskorg bredvid toastolen. Man hör nästan aldrig någon tvätta händerna efter toabesöket, men jag har förstått att de flesta rotar rätt på våtservetter som de har i sina handväskor och rengör händerna dem. Det är alltså inte fullt så äckligt som jag först trodde.

När jag träffade de andra svensklektorerna som arbetar i den här delen världen, var det en av dem som var av den bestämda uppfattningen att om det finns toapapper på toaletterna är det ett tecken på att landet är civiliserat. Jag blev därför mycket glad när det kom upp toapappershållare på toaletterna på mitt plan på universitetet innan jag åkte hem över sommaren. Det fanns tillochmed papper i dem vid några tillfällen. Nu, tänkte jag, händer det saker! Bulgarien är ju i alla fall med i EU sedan några år tillbaka. Men förhoppningar kom på skam. Vid återkomsten efter sommarlovet är toapappershållarna borta.

Toaletten i min lägenhet innehåller all upptänklig lyx som toapper, tvål och handduk men förorsakar mig ändå vissa problem. Den fyller inte alltid upp nytt vatten i behållaren när jag har spolat, så att nästa gång jag ska spola fungerar det inte. Enligt lagen om alltings jävlighet händer det vanligtvis när man som minst önskar det dvs efter stora A. Först trodde jag att det berodde på hur jag tryckte på spolknappen. Jag provade därför olika tryckmetoder. Vid ett av dessa försök att hitta rätt spolmetod lyckades jag med konstycket att fastna med fingrarna i spolknappen. Som tur var lyckades jag ta mig loss. Och nu vet jag att det inte finns någon rätt metod. Det är bara trycka en eller flera gånger till. Till slut har det till min stora glädje alltid gått att få igång påfyllningen.

söndag 17 oktober 2010

Universitet i närbild

Jag har ju glömt att berätta att vi var månadens universitet på Svenska Institutets hemsida i maj. Läs mer, se bilder och slideshow med bra bulgarisk musik på adressen



http://www.si.se/Svenska-spraket/Svenska/Svenska-spraket/Universitet-i-utlandet/Universitet-i-narbild/Bulgarien/

söndag 10 oktober 2010

Dragalevtskiklostret







Ett vanligt helgnöje för Sofiaborna är att bege sig ur till berget Vitosha. Det har även jag gjort några gånger. Idag tog jag bussen upp till kanske 2000 m ö h. Där låg det snö på träden och iskristallerna växte på marken. Jag var glad att jag hade slängt ner mössa och vantar i ryggsäcken. Tyvärr hade jag glömt att kolla att batteriet i kameran var laddat så jag kunde inte ta några bilder. Därför blir det bilder från en tidigare utflykt.

Dragalevtskiklostret byggdes år 1345 och är numer ett nunnekloster. En mycket vacker plats dit många människor kommer för att hämta heligt (?) vatten. En del kommer med bil och stora dunkar som de fyller. Andra åker buss och har därför lite mindre dunkar. Själv fyllde jag bara en halvlitersflaska men jag märkte faktiskt inget särskilt, mer än att det smakar godare än vattnet i kranarna. Det är kanske mer det än heligheten som gör att sofiaborna hämtar vatten vid klostret. Kranvattnet smakar faktiskt äckligt om en dricker det direkt ur kranen. Om en låter det stå ett tag blir det uthärdligt.