När universitetet byggdes var det här den syn som mötte en om en orkade öppna de flera meter höga entrédörrarna som säkert är jättetunga. Jag har inte fått chansen att prova för de är numer tillbommade. Men visst är det pampigt!
Det är också fint att universitetet håller sig med ett eget galleri där utställningarna avlöser varandra. Här är en fotoutställningen om antarktis som fått besök av en förskoleklass. Notera metoden att hålla ihop barngruppen. Ett långt rep med öglor på lagom avstånd där barnen får varsin ögla att hålla i och säkerligen stränga order om att inte släppa taget.
Det är förstås inte lika fint i lektionssalarna. I de flesta finns originalbänkarna från när universitetet byggdes kvar. De är inte särskilt bekväma.
Det här är väl inte original från byggnadsåret eftersom universitetet har 122 år på nacken, men det är minsann inte igår det här installerades.
Elsäkerhet är som synes inget högprioriterat ämne. Inte brandsäkerhet heller för den delen. Brandslangarna finns i skåp som är låsta med hänglås. Då gäller det att få tag i rätt nyckel när det kniper. Det är ju inte som Sverige att en nyckel går överallt, utan vaktmästarna har hur många nycklar som helst att hålla reda på. Men jag vet inte om det skulle spela någon roll. Vad jag kan se är brandslangarna ändå odugliga om en skulle lyckas få ut dem ur skåpen. De ser faktiskt ut att ha åldrats. Jag tror inte att brandinspektioner där en kontrollerar utrustningen är något som förekommer här. Säkerligen är brandslangarna liksom så mycket annat på det här universitetet, mycket gamla.
Jag kanske ska knacka på den här dörren någon dag. Jag har ju noterat ett och annat för en ombudsman att ta tag i.
