Jag hade inte varit i det som skulle bli min min bostad det närmaste året i många minuter, innan jag upptäckte att den redan var befolkad. I besticklådan i köket (mittenbilden) hittade jag en kackerlacka. Den såg inte ut som kackerlackorna vi hade i Göteborg för 30 år sedan. Där var de mönstrade och ganska färggranna. Jag tror att det var amerikanska kackerlackor I min besticklåda var det i så fall en kommunistisk. Ganska tråkig, enfärgad, rödbrun. Slö var den också. Nu är den död.
En annan dag hittade jag den här gynnaren på golvet (översta bilden). Är det också en kommunistisk kackerlacka? Den var för fin för att döda så den slängde jag ut från balkongen. Men det kanske också var att döda den när jag tänker efter. Jag har också hittat en larv i besticklådan. Hur är det med kackerlackors fortplantning? Genomgår de ett larvstadium? Den här larven slutade dock sin bana redan i larvstadiet. Nu har det varit lugnt på djurfronten ett tag. Kanske frös alla övriga innevånare ihjäl samtidigt som jag också höll på att förfrysa här i lägenheten. I det här landet måste det ha varit kallt i tre dagar innan man kopplar på centralvärmen, har jag fått besked om. Av någon anledning tog det i år åtta dagar, efter att utomhustemperaturen hoppat ner från 25 grader ena dagen, till 3 grader nästa dag, innan värmen i elementen kom. Jag fick ta på mig nästan alla kläder jag hade. Att sitta framför dator och arbeta var olidligt även om jag satt med en tjock vinterjacka på mig. Jag fick flytta datorn från köksbordet. Det kändes inte riktigt lika kallt i vardagsrummet med parkettgolv och matta på golvet, men det var kanske en illusion. Nu är denna första allvarliga prövning i det här landet gudskelov till ända.
